Ordlista

 

 

Ackumulatortank

En välisolerad tank som används för lagring av uppvärmt vatten. En eller flera värmekällor kan kopplas till samma tank. Kan användas för att minska antalet starter av värmepumpen. I vissa ackumulatortankar finns inbyggda tappvarmvattenberedare, de kan vara genomströmningsslingor eller mantelberedare.

Aktiv effekt

Den effekt som kan bli nyttig och användbar. Avser el.

Aktivt djup

Djup i bergborra under grundvattennivån. Den del som ger värme till en bergvärmepump. Att tänka på när det gäller en borra är att vanlig mark leder värme sämre än berg, varför den del av borran som inte är i berg inte kan räknas med helt. Man brukar räkna effekten/meter borrdjup innan man kommit ned till berggrund, men sedan man nått grundvatten till ca 1/2 - 1/3-del av den effekt som borran ger "i berg".

Aktiv kyla

Vid stort kylbehov då passiv kyla inte är tillräckligt kopplas aktiv kyla in.

Akvifer

Grundvattenbärare

Arbetspressostat

Vissa värmepumpar är utrustade med arbetspressosat det återställs med automatik, uppgiften är att stoppa driften innan högtrycks presssostaten löser ut.

Avfrostning

Det bildas is i kondensorn. Isbildningen startar vid fem grader. Isen måste frostas av, vilket kan ske genom elslingor i förångaren eller genom hetgasavfrostning. Hetgas avfrostning används vanligen vid korta avfrostningstider och små ismängder.

Azeotropiska köldmedia (rena köldmedia)

Ett azeotropiskt köldmedia kondenserar under konstant tryck och temperatur. Azeotropiska är en blandning av flera köldmedia som alla har samma brytpunkt. Det uppför sig på samma sett som ett köldmedia som bara består av ett köldmedia.

Avfuktning - Sorptionsavfuktning

Arbetsprincip: Fuktig luft passerar genom en rotor, där rotormaterialet tar upp vattnet och luften blir torr. En mindre luftström passerar först en värmare och sedan rotorn där vattenpartiklarna rycks med, och den våta luften förs ut i det fria. Rotorn roterar långsamt med hjälp av en drivmotor. Lämplig metod i tex krypgrunder.

Avfuktning - Kondensavfuktning

Arbetsprincip: Fuktig luft passerar en kall yta skapad av ett kylaggregat. Vattenånga kondenserar och leds till avlopp. Den torkade och nedkylda luften blåses vidare över kylanläggningens varma kondensor, varefter den, varm och torr återledes till rummet. Lämplig i miljöer där temperaturen överstiger plus 10 grader.

Bergvärme borrhål

Borrhålets djup beräknas utifrån värmepumpanläggningens storlek och bergets värmeledningsförmåga - ju större värmepump desto djupare borrning och/eller fler borrhål. Ett borrhål kan, utan att förlora sin funktion som energikälla, avge en begränsad mängd värme en vanlig uppskattning är ca 10 - 40 W (watt) per meter borrhål. Det är viktigt att det sk. aktiva borrhålsdjupet anges i offerthandlingarna.

Bergvärme aktivt borrhålsdjup

Aktivt borrhålsdjup är den del av borrhålet där kollektorn har kontakt med det omgivande bergmaterialet via exempelvis vatten, bentonit eller annat värmetransporterande medium. Vanligen är det vatten (grundvatten) i energibrunnen som fungerar som energiöverförande medium. Det totala borrhålsdjupet får du då fram genom att lägga till avståndet från markytan till grundvattennivån. (Det är det totala borrhålsdjupet som ligger till grund för beräkning av borrningskostnaden.)

Brine

Kallas även köldbärvätska. Brinevätskan är en blandning av alkohol (29 %) och vatten som cirkulerar i kollektorslangen.

Energin i olika bergarter

Basalt 40-65 W/m, Kalksten 55-70, Sandsten 65-80, Granit 65-85, Gnejs 70-85

Brännskador

Skållning: 50 grader - 5min. 57 grader - 10 sek.

Bypass

Bypass möjliggör cirkulation i sekundärkretsen även om styrventilen till primärkretsen är helt stängd. Vid värmpumpens drift bör dock högt flöde säkerställas. Temperraturstyrning bör ske med rummsgivare kopplad till värmepumpen, ej genom strypning/shuntning i golvvärmekretsen eller radiatorkretsen.

Börvärde

Börvärde är den temperatur som behövs på framledningen till radiatorkretsen för att uppnå värmebalans.

COP

COP är en förkortning av den engelska termen "Coefficient Of Performance". Värdet fås fram genom att dividera den effekt pumpen ger ut med den effekt den förbrukar. Exempelvis om en pump ger 9 kWh värme ut och förbrukar 3kW el så blir COP 3. Man brukar räkna med att varje grad varmare brine in i värmepumpen, eller varje grad kallare VB ut ur värmepumpen ger ca 3-5 procent högre COP.

Delta T

Temperaturskillnaden (Delta T) mellan framledning och returledning. Kan avse hela radiatorkretsen eller en enskild radiator, och temperaturskillnaden på kollektorns fram och retur (kalla sidan) även kallad brine.

Direktsystem

Anläggning där marken eller vattnet avger värme direkt till värmepumpens köldmedium utan att någon köldbärarvätska används.

Direktförånging DX

Direktexpanderade används huvudsakligen vid horisotella jordkollektorer.

Delta Pv

Delta Pv tryckfall (över ventil).

Driftcykel

Vid värmepumpsdrift: den tid det tar för värmepumpen att efter start uppnå värmebalans och därmed stoppa. Vid varmvattendrift: den tid det tar att ladda varmvattenberedaren.

DUT, dimensionerande utetemperatur

Används vid dimensionering av värmesystem. Exempel: DUT för Stockholm är minus 18 grader

Effekt

Inom fysiken är effekt mängden arbete uträttat per tidsenhet. SI-enheten för effekt är watt, som är lika med 1 joule/sek. Effekt uttrycks i enheten watt (W), eller vanligare, kiloWatt (kW) i värmesammanhang. Effekt är ett mått på förmågan att överföra energi. Ju högre effekt desto mer energi. Jfr exempelvis en 25W och en 75W glödlampa. 1 Ws = 1 Joule=1 Nm

Effektenheter

Effekt är energi per tidsenhet
Effekt anges i watt (W)
1 kW (kilowatt) = 1 000 W
1 MW (megawatt) = 1 000 kW
1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW

Effektbehov

Effektbehovet är det antal kW som måste tillföras för att bibehålla exempelvis 20 graders inomhustemperatur vid den lägsta utetemperatur (DUT) installationen är avsedd att klara. Effektbehovet räknas normalt fram med hjälp av energibehovet och var i landet huset är beläget.

Hur räknar jag ut mitt effektbehov? Du kan mäta effektbehovet genom att mäta olje- och/eller elförbrukning. En förenklad schablon är att effektbehovet i kW, vid lägsta utetemperatur (årets kallaste dag), är tre gånger årsförbrukningen av olja, då huset ligger i Mälardalen. Har man förbrukat tre (3) m3 olja på ett år är effektbehovet tre gånger så stort, dvs nio (9) kW. Om elförbrukningen för uppvärmning och varmvatten, i ett eluppvärmt hus, är 20 000 kWh, är det maximala effektbehovet cirka 8 kW

Energi

Ett abstrakt begrepp som följer termodynamikens lagar. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Energi är effekt som en funktion av tid, eller effekt * tid. Energi mäts i enheten wattimmar (wH), eller vanligare kiloWattimmar (kWh). För att hålla en 60W lampa lysande i tio timmar förbrukas alltså 0.6kWh.

Energi

Energi är en fysikalisk storhet. Energi är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Ibland avses med energi helt enkelt "utfört arbete".

SI-grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (VoAoS), wattimme (Woh) och elektronvolt (eV) används, mest beroende på att energi historiskt har tolkats som olika kvantiteter i olika fysikaliska sammanhang fram till 1900-talet. I SI används definitionen av energi och effekt tillsamman med grundenheten strömstyrka för att definiera övriga elektriska enheter. Genom detta får man ett enhetligt system av enheter där det klart framgår att elektrisk energi och till exempel mekanisk energi inte skiljer sig åt till sin natur.

Den totala energin i ett slutet system bevaras alltid och kan bara överföras från en energiform till en annan och aldrig skapas eller förintas. Detta faktum - "energins oförstörbarhet" - kallas energiprincipen.

Energi är effekt gånger tid
1 Wh = 1 W under en timme, wattimme
1 kWh = 1 kW under en timme, kilowattimme

Energibehov

Det antal kWh som ett hus förbrukar för uppvärmning och varmvatten under ett år kallas för energibehov. För villor använder man sällan noggranna teoretiska beräkningar.

Energinnehåll cirkavärden:

1 ton pellets 4 800 kWh
1 kubikmeter pellets 3 100 kWh
1 kubikmeter travad ved 1 240 kWh
1000 kubikmeter gas 10 185 kWh
1 kubikmeter olja 9 900 kWh

Expansionsventil

Fungerar som en gaspedal och justerar köldmediets flöde från kondensorn till förångaren, en del av vätskan förvandlas till ånga. För att bilda denna ånga tas värmen ifrån den kvarvarande vätskan. Vilket ger en snabb sänkning av både tryck och temperatur. Hos både vätskan och ångan. Den enklaste expansionsventilen är ett kappilärrör mellan kondensor och förångare.

I värmepumpar används oftast termiska expansionsventiler. I en termisk expansionsventil finns en bulb ansluten till kappilärröret. I bulben finns en lättförgasad vätska. När suggastemperaturen stiger ökar trycket i bulben och via kappilärröretet påverkas expansinsventilen. Mer köldmedia släpps fram, flödet i förångaren ökar och trycket i bulben sjunker. På så sätt kan en önskad överhettning upprätthållas.

Det finns också expansionsventiler med yttre tryckutjämning, ett kappilärrör är då anslutet mellan sugledningen och ventilen. En fjäder sitter på expasionsventilen. Fjädern kan spännas med en skuvmejsel, och överhettningen kan hållas på en önskad nivå. Ofta fabriksinnställd på 4-8 grader.

Evaporator

Det internationella namnet på förångare.

Fast kondensering

Fast kondensering innebär att värmepumpen värmer ett värmemagasin (vanligen en ackumulatortank) till en i förväg inställd (hög) temperatur. Denna temperatur är under större delen av året betydligt högre än vad som krävs för det värmebehov som för tillfället behövs. Radiatorkretsen kopplas till ackumulatorn via en sk. shunt som reglerar ut rätt temperatur till radiatorerna. När temperaturen i ackumulatorn sjunkit till ett lägsta värde startar värmepumpen igen och höjer temperaturen till det inställda värdet. Fast kondensering var tidigare vanligt vid dockning av värmepumpen till el och oljepannor då dessas reglersystem då kunde användas.

Flytande kondensering

Normalt ordnas flytande kondensering så att värmepumpen startar och stoppar "runt" ett framräknat börvärde (baserat på utetemp). Numera används nästan uteslutande sk. flytande kondensering i värmepumpssammanhang. Denna metod bidrar till klart förbättrad verkningsgrad. Eftersom verkningsgraden hos värmepumpen sjunker i takt med att temperaturen ute ökar så strävar man efter att inte producera varmare vatten än vad effektbehovet kräver. I ett system med flytande kondensering arbetar värmepumpen normalt direkt mot radiatorkretsen och ingen ackumulator behövs om vattenvolymen är tillräckligt stor. Nackdelen med flytande kondensering är att tappvarmvattenproduktionen blir lite knepigare men det uppvägs av den energibesparing som görs. Flytande kondensering används numera även vid dockning då värmepumpens styrsystem ersätter eventuellt existerande shuntstyrning. Förhoppningsvis kommer så småningom värmepumpar för luft/vatten att ha varvtalsstyrda kompressorer som kontinuerligt ger den effekt som krävs i varje enskild stund. Moderna sk. inverterstyrda luft/luft-värmepumpar har redan idag den funktionen och det gör att de alltid arbetar med optimalt varvtal samt levererar den effekt som krävs för att hålla huset varmt.

Flödesvakt

Flödesvaktens funktion är att förhindra frysning orsakad av ett minskat flöde.

F-ventilation

Fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt.

FT-ventilation

Fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda.

FTX-ventilation

Mekanisk ventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda samt har återvinning av värme i frånluften.

Frånluftsvärmepump

Ungefär en tredjedel av värmbehovet i bostäder går åt till att värma ventilationsluften.( Luften byts varannan timme). En frånluftsvärmepump använder energin i frånluften och återvinner en stor del av energin. Ofta används ett flänsbatteri som förångare. En konventionell frånluftsvärmepump sänker temperaturen från ca 22 grader till 0-5 grader (T1-T2 = 22-27 grader). Frånluftvärmepumpens storlek bestäms av tillgången till ventilationsluft.

Förångare

I förångaren övergår köldmediet som nu har lägre tryck efter att ha passérat expansionsventilen till gas. För att kunna övergå till gasform tas värme från köldbäraren som då kyls ned. Förångarens uppgift är att överföra värmen ifrån värmekällan till köldmediet för att förånga det. Köldmediet förångas under konstant trycktemperatur.

Glide

Ett Zeotropiskt köldmedie (Komponeterna kokar vid olika temperaturer vid ett jämt tryck.) Det ger en viss glidning. Ett köldmedium med stor glide är R407C.

Graddagar

Dagar då utetemperaturen understiger plus 17 grader, och fastigheten behöver värmas. Statistik tas fram av SMHI varje dag/månad/år, för ett stort antal orter i Sverige. Genomsnittet av tidigare år kallas normalår. Verklig energiförbrukning skall räknas om till "normalår" vid dimensionering av en värmepump.

Gradminuter

Även kallad integral. Till exempel Thermia och NIBE styrs med hjälp av gradminuter. Det sker en beräkning (varje minut) mellan verklig temp (Är-värdet) på framledningen till radiatorsystemet. Den temp som datorn räknar fram behövs som medeltemp (Börvärdet). Börvärdet tas fram med hänsyn till utetemp, vald värmekurva, parallellförskjutning och ev. korrigering av rumsgivare.

Grundvattenytan

Definieras som den nivå under vilken alla porer och sprickor är helt fyllda med vatten.

Grundvattenpumpar

Fördelar: grundvattnet håller en högre temperatur (Centraleuropa, ca 10 grader) vilket ger en högre COP. Förutsätter ett högt flöde, 200 liter per timme och kW. Ej djupare än 15 meter, större djup ger för höga pumpeffekter. Mini temperatur för grundvattnet in i pumpen är 6-7 grader, ut ur pumpen 2-3 grader. Annars finns frysrisk. Används inte i nordligaste Europa.

Hermetiska kompressorer

Kompressorer där elmotorn och kompressorn har svetsats in i ett tryckkärl.

Hetgaskylning

Köldmediet kommer in i kondensorn som en hetgas, den kyls ned till kondenseringstemperaturen (mättad). Värmeöverföringen i denna zoon är relativt låg på grund av att köldmediet är i gasform. Se även kompressor, Scroll-kompressorn är hetgaskyld.

Hetgasvärmeväxlare

Kan användas för att producera varmvatten med högre temperatur.

Högtemperatursystem

Uppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på mer än 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen (DUT). Benämndes förr 80-60 system, 80 grader fram vid DUT och 60 grader på returen..

Högtryckspressostat

Förhindrar att det uppstår för högt tryck på högtryckssidan.För högt tryck kan skada kompressorn och orsaka läckage. Pressostaterna återställs manuellt. Det vanligaste skälet till att pressostaten löser ut är avvikelser antingen på den kalla eller varma sidan (brine eller köldvätska). En annan orsak kan vara för lite köldmedium i kretsen. Vissa värme pumpar har också en arbetspressostat. Se arbetspressostat.

Indirekta system

Anläggning där marken eller vattnet avger värme indirekt till värmepumpen via köldbärare med vätska se även köldbärare.

Intermittent drift

Helt enkelt av eller på (on/off). De flesta värmepumpar jobbar intermittent. Antingen går de och ger full effekt eller också står de stilla.

Inverterdrift

Inverter: engelskt ord för växelriktare, DC-AC. Varvtalsstyrning på moderna luft/luft- och luft/vatten-värmepumpar.

Jordvärme

Avstånd mellan slangar för ytjordvärme, det finns två mycket generella regler: Alltid minst 1,5 meter mellan köldbärarslangarna. Ca 100 meter slang per kubikmeter olja. Det djup som köldbärarslangarna ska ligga när det gäller en ytjordvärmepump: Mellan 90 och 150 centimeters djup, beroende på var i Sverige du bor. Kan ligga på icke frostfritt djup. Man använder två olika principer för att föra över värmen till förångaren. Direkt förångning eller indirekt. Vid direkt förångning leds köldmediet ut i slangen och värmen överförs direkt till förångaren. Vid indirekta system används en sk. brine-vätska för att föra över värmen till värmepumpen.

Värmeinnehåll i mark

Torra ej sammanhängande: 10 Watt/m2
Sammanhängande jordarter: 20-30W/m2
Vattenmättad sandgrus: 40 W/m2

Kompressor

Fungerar som gaspump, den suger bort ångan som bildas i förångaren och bibehåller önskat tryck i den. Ångan avges från kompressorn vid högt tryck och hög temperatur.

Typer av kompressorer: Scroll - Används vid bergärme och luft/vatten-värmepumpar, lågt ljud, få rörliga delar, kyls av suggasen. Kolv - Används vid bergärme och luft/vatten-värmepumpar, lågt ljud, få rörliga delar, kyls av suggasen. Vanlig och välbeprövad. Rotation - Används vid luft/luft-värmepumpar, varvtalsstyrning, få rörliga delar, smalt andvändningsområde.

Kompressorstarter och stopp per dygn: Cirka 8000 - 9000 per år. Detta är egentligen en omöjlig fråga att svara på. Det skiljer sig dag från dag beroende på utetemperatur, blåst etc.

Knäppningar i rör

Det är temperaturskillnaden i rören som gör att det blir ett knäppande ljud. Detta på grund av att du har en växelventil monterad i värmepumpen som släpper ut begärd värme direkt på radiatorsystemet, jämfört med en shunt som "smyger" ut värmen i radiatorsystemet. Växelventilen har bara två lägen: öppen/stängd. För att förhindra knäppningarna monterar man ett utjämningskärl. Om inte knäppningarna helt försvinner så reduceras de kraftigt.

Kondensering

Kondensering påbörjas när köldmediet är kylt till kondenseringspunkten (mättad). Den effektivaste värmeöverföringen sker i denna zon (kondensor). Ett system med flytande kondensering innebär att värmepumpen har en växelventil istället för en shuntventil. Värmepumpen går då ner i effekt och gör bara 35 grader enligt sin inställda värmekurva. När den sedan behöver göra varmvatten växlar växelventilen över till beredaren och värmepumpen går upp i effekt och producerar 50-gradigt varmvatten. Ett system med fast kondensering innebär att värmepumpen producerar värme på cirka 50 grader. Om huset har ett system med en framledningstemperatur på 35 grader måste man "shunta" ner temperaturen via en shuntventil, med andra ord så blandar man in kallare returvatten för att sänka temperaturen ner till 35 grader.

Kondensor

Kondensorns funktion är att kyla ner gasen som hettats upp genom kompression i kompressorn. Vid nedkylningen övergår gasen till vätska samtidigt som värmen växlas över till radiatorvattnet som då värms upp.

Konvektion

Värmetransport genom strömning i luft eller vätska.

Kv-värde

Kv-värdet är genomströmningsmängden vid en viss strypning (tryckfall) på en ventil, i tabeller vid en viss lyfthöjd på pumpen.

Kvs-värde

Kvs-värdet anger flödet vid full lyfthöjd, det vill säga vid fullt öppen ventil.

Köldbärarkrets

Köldbärarkrets används i indirekta system. Uppgiften är att föra över värmen från värmekällan (till exempel ett berg) till värmepumpen. Rent vatten kan sällan användas på grund av frysrisk. För att förhindra frysning tillsätts etanol eller glykol eller motsvarande.

Köldmedium

Köldmedium cirkulerar i kretsen, där det förångas vid lågt tryck och låg temperatur. Det kondensersas vid högt tryck och hög temperatur. Ett vanligt köldmedium för värmepumpar är R 407 och det har en kokpunkt på minus 43,9 grader vid atmosfäriskt tryck.

Köldmediekretsen

Här får inga ingrepp göras av företag som inte är ackrediterade kylföretag, undantag för enhetsaggregat med mindre än 3 kg.

Köldmediekunngörelsen

Reglerar handhavandet av köldmedier och vilka som får utföra arbeten i värmepumpsanläggningar.

Legionella

En bakterie som förökar sig mellan 20 och 45 grader. Den börjar att dö vid 50 grader. Vid 60 grader tar det tio minuter innan bakterien dör och vid 70 grader en minut.

Lågtemperatursystem

Uppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på max 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen (DUT). Dessa värmesystem är mycket lämpade för värmepumpsdrift.

Lågtryckpressostat

Lågtryckspressostat säkerställer att trycket på lågtryckssidan inte sjuker under en given nivå. Detta kan ske om det finns läckage i köldmedie kretsen, eller om värmekällan är underdimesionerad så att det inte finns tillräckligt med värme för att förångning av köldmediet kan ske.

Monovalent drift

Värmekällan klarar ensam hela värmebehovet exempel oljeanna.

Normalår

Statistiskt beräknat år med avseende på värden för meteorologiska företeelser på grundval av observationer under en följd av år.

Normbrunn

SVEP:s kriterier för utförande av energibrunn i berg.

Olja

Uppgift att smörja kompressorn och höjer verkningsgraden. Oljan underlättar läcksökning.

P-regulator -reglering

Proportionell reglerförstärkning. PI-regulator -reglering Om det finns en kvarvarandeavvikelse, ett sk. reglerfel (på värmepumpar en avvikelse mellan är- och bör-värdet), försöker regulatorn att korrigera felet med hjälp av styrsignaler. Korrigeringens storlek och snabbhet kan bestämmas med hjälp av en P-faktor och en I-faktor. P (förstärkningen) kompenserar enbart proportionellt mot en viss förändring av förhållandet mellan är och börvärde. I (integraltid) integraldelen ändrar utsignalen snabbare för att "arbeta bort" den kvarvarande avikkelsen.

Om I-tiden sätts till en minut och reglerfelet är 10 procent så kommer utsignalen att öka med 6.667 procent under en minut, alltså 66.7 procent av reglerfelet. Detta förutsatt att regulatorns förstärkning (P) är satt till 1.0.

Plattvärmeväxlare

En värmeväxlare uppbyggd av ett antal tunna plattor. I olika kanaler, mellan plattorna, strömmar värmeavgivaren och värmeupptagaren, och effektiv överföring av värmen sker.

Pumpstorlek

(Gäller bergvärme). Rätt pumpstorlek är mellan 30 och 90 procent av husets maximala effektbehov. Konsumentverket rekommenderar ca 50 procent.

Poolvärme

En växelventil växlar värmebärarflödet mot poolvärmeväxlaren när uppvärmning av pool sker. Värmedrift och framför allt tappvarmvattentillverkning prioriteras normalt före pooluppvärmning på grund av poolens större värmetröghet.

Reciver (filter, torkare)

Ser till att det inte finns fukt i systemet. Fukt och slaggprodukter kan skada systemet. I vissa fall kan det bildas is som kan blockera expasionsventilen. En annan funktion är att samla överflödigt köldmedia under vissa driftsförhållanden.

Reglerventil

Reglerventil för att justera in rätt flöde, så man uppnår rätt DeltaT för värmepumpen, som är 6-7 grader med köldmediet R407C.

Returtemperaturbegränsare

Om erforderlig framledningstemperatur överstiger den som värmepumpen kan leverera, kommer pumpen att stanna. Returbegränsaren är vanligtvis inställd på 47-48 grader och stoppar pumpen. Pumpen kan också stoppas av att högtryckspressostaten löser ut.

Reversibel

Vändbar

Reversibel avfrostning

Avfrostning kan göras genom att vända processen och låta förångaren och kondensorn byta funktion med varandra. Man använder en fyrvägsventil. Fördelar med detta är att få en snabb och effektiv avfrostnig.

Reversibel värmepump

En värmepump som kan användas för att producera kyla. Man använder en fyrvägsventil och ändrar flödesriktningen i pumpen. Många luft/luft-pumpar har den funktionen.

Shuntgrupp

Shuntgrupp är länken mellan primärsystemet (t ex en värmepump med tillhörande varmvattenkrets) och sekundärsystemen (t ex radiatorkretsar, golvvärmesystem). Genom att shuntgruppen blandar medierna i primär- respektive sekundärsystemet på ett kontrollerat sätt kan man föra över energi (temperatur) men ändå bibehålla rätt driftbetingelser i de olika systemen. Vid värmepumpens drift eftersträvar man dock så liten temperaturskillnad som möjligt.

SPF

Årsmedelfaktor

Split-värmepumpar

Värmepumpen är placerad inomhus och förbunden till utedelen via köldmediekretsen. I en reversibel split-värmepump kan enheterna fungera antingen som förångare eller kondensor.(Luft/luft, Luft/vatten).

Start- och stopptemperatur

En del fabrikat styrs med hjälp av start- o stopptemperatur. Styrdatorn räknar fram ett börvärde med hänsyn tagen till utetemperatur och ev. kompensation av rumsgivare. Värmepumpen startar och stoppar vid en bestämd temperaturdifferens. Strypning Strypning av flöden i radiatorsystem för att uppnå jämn rumstemperatur.

Strålningsvärme

En radiator avger oftast sin energi både genom konvektion och strålning.

Strömningsljud

Strömningsljud kan förekomma på grund av för höga differenstryck över radiatorventilerna.

Synglas

Har två uppgifter: att visa om det finns gasbubblor i köldmediet. Finns det gasbubblor är det ett tecken på att det finns för lite köldmedia i systemet. En fuktindikator som byter färg om det finns fukt i systemet.

Säkerhetsbrytare

Säkerhetsbrytaren ska frånskilja elektrisk anläggningsdel före elektriskt eller mekaniskt arbete och hindra oavsiktlig inkoppling av sådan anläggningsdel. Den ska vara låsbar. Även kallad arbetsbrytare.

Säkerhetsventil

Öppnar oftast på 1,5 bar för värmesystem, används inte om man har "öppet" expansionskärl. För varmvattnet öppnar de normalt på 8-10 bar.

Tappvarmvatten

Drar ca 5000 kWh per år.

Termostat

Anordning som automatiskt styr temperaturen till exempel varmvatten inom angivna gränser.

Termostatventil

Radiatortermostater styr värmeavgivningen från radiatorer. Dock bygger denna reglering på att man kör ut "onödigt" varmt vatten till radiatorerna. Vid användning av värmepump är en rumsgivare att föredra som möjliggör så låg framledningstemperatur som möjligt.

Tillskott/tillskottsvärme/tillsatseffekt

Tillskott är den energimängd som är beräknad att komma från andra källor.

Tryck

10 mvp (meter vattenpelare) är 1 Bar och 100 KPa (KiloPascal).

Tryckrörstemperatur

Yttertemperatur på hetgasröret efter kompressorn. Temperaturen skall normalt ligga på 120 grader. För höga temperaturer kan bero på för låga förångningstemperaturer, köldmedelbrist eller utsliten kompressor.

Tvårörssytem

Vanligaste rörsystemet för distribution av värme till radiatorer och golvvärme. Radiatorerna parallellkopplas. I ett tvårörssytem arbetar alla radiatorer med samma fram- och returledningstemperatur.

U-värde

Ett mått på värmeflöde genom till exempel fönster, väggar och tak. Lågt U-värde innebär god isolering.

Underkylning

Mått på hur mycket under kondenseringstemperaturen det kondenserade flytande köldmedlet har kylts ned från det normala.

Watt

Förkortas W. Enheten för effekt. 1 W=1 J/s.

Värme

Energi som flödar från ett varmare område till ett svalare.

Värmebärare

En vätska, vanligtvis vatten, för transport av värme. (Radiatorsidan).

Värmefaktor

Värmefaktorn (COP) är ett värde som anges för att ange en värmepumps effektivitet. Värmefaktorn fås genom att dividera pumpens uteffekt med den effekt den förbrukar.

Värmekurva

En viss värmekurva ger en framledningstemperatur (börvärde) som skall ge värmebalans i huset. Behovet av framledningstemperatur vid viss utetemperatur (som utegivaren känner av) ger er rätt värmekurva.

Värmekälla

Den utrustning som avger värme till exempelvis till en radiatorkrets. Värmekällan kan vara en värmepanna eller en värmepump.

Värmeväxlare

Anordning som överför värme från ett system till ett annat, utan att de värmebärande medierna blandas. Medierna hålls skilda från varandra med hjälp av två kanalsystem.

Värmeåtervinning ur frånluft

Minskar energianvändningen. En värmeväxlare kan återvinna upp till 90 procent av värmen i den förbrukade frånluften, i småhus dock oftast betydligt lägre verkningsgrad. Återförs normalt som förvärmd tilluft vid ftx-system. Frånluftvärmepump är också en sorts värmeåtervinning, den kan dessutom även ge varmvatten.

Värmeöverföring

Värme kan överföras från ett ställe med hög temperatur till ett annat med lägre temperatur genom ledning, konvektion eller strålning.

Ytjordvärmekollektor

En ytjordvärmepump hämtar sin energi från en nedgrävd slang.

Årsvärmefaktor

Värmefaktorn varierar under året, och därför bör man utgå från årsvärmefaktorn vid beräkningar av kostnader och energibehov. Årsvärmefaktor definieras som den värme värmepumpen eller till exempel oljepannan avger under ett år dividerat med den energi som den och övriga nödvändiga komponenter förbrukar. Årsvärmefaktorn brukar ligga på mellan 2 och 4 för värmepumpar. På oljepannor är det mycket svårt att mäta, man får anta ett värde. Ofta används schablonmässigt 80 procent årsvärmefaktor.

Ärvärde

Ett befintligt värde som jämförs med börvärde.

Överhettning

Skillnaden mellan ångtemperaturen i insuget och förångningstemperaturen. Otillräcklig överhettning kan leda till att vätska kommer in i kompressorn.